Spaning av Karin Bodin, Polarbröd

Intervjuad: Karin Bodin, koncernchef, Polarbröd

Vilka trender ser du som kommer påverka vårt samhälle mest de närmaste 3 åren?

Vi har kommit till antropocen, ”människans tidsålder”. Det är påtagliga förändringar som sker; klimatförändringar, arter dör ut, plasten i haven, nedhuggning av regnskogar. Globalt sett använder för mycket resurser på ett osmart sätt. Vi kan inte gömma oss längre. Utmaningen är hur vi ska klara att leva inom planetens gränser. Hur vi ska skapa den mänskliga tillvaron med goda liv utan att göra det omöjligt för våra barn att leva i framtiden. Det är en gigantisk utmaning. Vi har haft vår industriella revolution och våra stora barnkullar. Andra länder är där nu. Utmaningen är här nu. Vi lever med väldigt mycket resurser per person i vissa delar av världen men inte överallt. Vi pratar om allas lika värde men hur är det i praktiken?

Pandemin påverkar oss. Vi lever extensivt och vi hoppas på vaccin. Allt resande har bidragit till spridningen av covid över världen. Pandemin är förmodligen övergående, men frågan är om vi vill gå tillbaka till hur det var innan? Vi ser tecken som att människor flyttar ut från stan, acceptansen kring distansarbete har ökat, det finns kraft framåt att göra något. 

Det ska bli spännande att se vad vi studsar tillbaka till. Kommer vi att fortsätta urbanisera? Det finns en urbaniseringsmyt som vi föder som handlar om drömmen om den ideala staden med alla möjligheter och utbud av kultur, restauranger, evenemang etc. Men staden är också bullrig, stökig och det finns mycket våld. Om det blir en permanent förändring var vi väljer att bo så blir det en utmaning med hur vi skapar mötesplatser även på mindre orter.

Människor är det viktiga. Jag vill träffa folk och nu träffar jag folk utomhus, går ut på promenader för att hålla kontakter. Jag älskar att resa men det är inte outhärdligt att inte kunna göra det.

Digitalisering. Vad hade hänt om pandemin varit för 30 år sen? De som kan jobbar mer hemifrån. Om man inte har ett jobb som kräver fysisk närvaro kan man lösa det var som helst idag. 

Vilka konsekvenser kommer de trenderna ge?

Det som behövs tydlig är ett förändrat förhållningssätt. Vi tror att vi kan byta det ena mot det andra. Vi måste göra saker mycket smartare och vi behöver hitta andra sätt att leva. Mer fokus på återvinning. Eftersom vi har begränsade resurser måste vi bli mer precisa. Vi kan ta ett exempel med bilar. Bilen står ofta 90 procent av tiden. Om vi hade bilpooler med ett antal människor anslutna till skulle vi kunna nyttja bilen både effektivare och smartare.

Kontoren kommer att bli något annat. Ett kontor nyttjas oftast mellan 8 - 17, fem dagar i veckan, resten av tiden nyttjas inte lokalerna. Det blir klimatvinster bara av att vi inte åker bil till jobbet alla dagar.

Det borde varit uppenbart att det skulle bli problem med elförsörjningen i södra Sverige. Men att bygga ut kärnkraften är inget alternativ. Kärnkraftståget har redan gått. Det bär sig inte utan vi måste hitta andra smartare sätt. Bygga mer på förnybara källor som vind, sol och vatten. 

Vi behöver bli prosumenter (dvs vara producent och konsument) av el. Om du till exempel har solceller på taket kan du ladda bilen och skicka överskottet någon annanstans.

Gruvdrift är också knepigt. Vi borde bli bättre på ”urban mining” dvs stadsgruvdrift. Att återvinna mer. Mobiltelefoner uppdateras inte efter en tid vilket gör dem mer eller mindre oanvändbara även om de skulle fungera. Vi tar inte heller hand om det som går att laga. Vi skulle kunna köpa av varandra i stället för att producera nytt, matcha behov och resurser. Vi har familjebildningar som är flexibla. Boendet skulle kunna bli flexiblare. Återvinning av vitvaror och möbler. Idag är det för billigt att slänga saker. Hur skulle det bli om man satte pris på resursanvändning? Vi tvingas att ta ställning som vi borde göra även utan pandemi. Det gör att vi tvingas att göra andra typer av val. Kommer resandet att förändras? Kommer till exempel resande med tåg att öka?

Vilka omvärldsfaktorer påverkar din bransch mest just nu och vilka konsekvenser kommer de att få?

Matbranschen är den viktigaste branschen. Pandemin påverkar människors sätt att äta, just nu mycket mer hemma. Vi kan se att enhandsätandet ökar. Vi fortsätter att utveckla våra mackor. Brödet är veganskt så att alla kan äta det. Vi vill utveckla god mat som funkar för alla, något som man till exempel kan bjuda fotbollslaget på. 

Vårt bageri i Älvsbyn brann ned i augusti 2020. Vi håller på att bygga ett nytt i Älvsbyn, men vi insåg också att vi behöver ha en större industriell exilens. Vi måste ha en vision, en idé om vad vill åstadkomma, tänka smart i processen kring teknik och resurseffektivitet, arbeta med innovation och ha människor med oss. Tillsammans med Älvsbyns kommun, Region Norrbotten och Sparbanken Nord har vi startat CHARM (Centrum för Hållbar Attraktiv Resilient Mat- och dryckesproduktion) och påbörjat en förstudie för att utreda möjligheten för Älvsbyn att bli ett nav för hållbar livsmedelsproduktion.  

Det finns många exempel på utveckling av förädlingsprocesser. Ett är att använda brödspill som råvara i vegetabiliska proteinprocesser. Brödspillet äts av en jästsvamp som gör om det till protein och resultatet blir ett köttsubstitut. Ett annat är Peckas kretsloppsbaserade odling där man använder gödsel från fisk som näring till tomatplantorna.

Inspiration tar vi från Stockholms Resilience Centre, och Det Naturliga Stegets FSSD (Framework for Strategic Sustainable Development) som är en vetenskaplig metodik och ett ramverk för strategisk hållbar utveckling. Hur vi lever och hur vi tar resurser i anspråk från miljön. Mat behöver vi konsumera och vi ska njuta av det. Tänk om vi till exempel kunde ge varandra sylt i julklapp istället för plastsaker som är tillverkade i Asien. 

Vilket medskick/råd skulle du ge en yngre ledare i din bransch?

Grattis ni är i framtidsbranschen! Det är många yngre som jobbar med mat idag. Kör på och uttryck er så bra ni kan. Jag är gärna ett bollplank till ungdomar i matbranschen.