Hoppa till innehållet
19 april 2021

Spaning av Charlott Rehnman, Domprost i Domkyrkoförsamlingen i Luleå stift

Intervjuad: Charlott Rehnman, Domprost i Domkyrkoförsamlingen i Luleå stift

Vilka trender ser du som kommer påverka vårt samhälle mest de närmaste 3 åren, och vilka konsekvenser ser du?
Miljömedvetenhet

Pandemin, som slog in för ett år sen, påverkar oss alla. Den begränsar vårt beteende och det har inneburit att vi har en förändrad livsstil. Det har blivit mer ”Back to basic”, mer av enkelhet, och människor har börjat fundera över sina livsval, över allt som händer nationellt och internationellt. 

Miljömedvetenhet har ökat hos barn och ungdomar. Greta Thunberg har betytt mycket. Oavsett politisk åskådning behöver vi hitta en balans. Det minskade resandet har gjort att miljön har förbättrats. Jag tror inte vi kommer att gå tillbaka till samma beteenden som vi hade före pandemin. Medvetenheten har kommit på köpet. Vi värderar närmiljön på ett annat sätt. Hur vi rör oss, vad vi äter, hur vi värderar vårt samhälle, vår landsbygd. Det har varit en tid med stort fokus på det globala till skillnad för den närmiljö vi måste värna om för att klara oss i kristider, den egna försörjningen. Det handlar också om ett slags civilförsvar. Det egna odlingsintresset har ökat och fått ett uppsving. En del har flyttat ut på landsbygden, vilket kan vara en effekt. Det har blivit en ökad miljömedvetenhet över att fixa sina saker själv, att inte var så handfallen.

Jag tror det blir en lågkonjuktur. Det kan bli en svacka. Arbetslösheten ökar, staten går in och stödjer krisande företag, men vad händer när stödet upphör. Alla kommer kanske inte att återanställas. Flyg och resebranschen till exempel. Det kanske inte går fort att ställa tillbaka. Jag hoppas att jag har fel. Pandemin har pågått i ett år. Det tar 20 dagar att förändra ett beteende. Kommer vi att växla upp igen? Jag tror att det kommer att trappas upp successivt, till exempel med publika arrangemang. Tiden efter spanska sjukan blev en väldig uppgång. Idag är det en saknad av mötesplaster, kultur och sport. Samtidigt har vårt beteende förändrats.

Jag lyssnade på Sveriges ÖB Micael Bydén när han var gäst hos Carina Bergfeldt. Han pratande om vikten av att tolka det som sker i omvärlden men också i den närmare omvärlden. Hot & möjligheter. Vi har inte koll på hur det hänger ihop, vi saknar överblick och vi behöver bemöda oss att skapa överblick i närmiljön.

Digitalisering

Arbetslivet har förändrats och det har gått snabbt. Digitalisering med digitalt arbete, digitala möten, mindre resor, mer hemarbete. Digitaliseringen kommer att ersätta resor, konferenser och möten. Det finns en ekonomisk och miljömässig vinst med det. Vi beställer mer på nätet idag; mat, kläder, varor etc. Hemkörningen har ökat. Centrum har flyttat inåt och utåt. Internethandel har också gjort att affärer har tvingats slå igen. Vi har blivit mer individualister. Individualism är inte negativ i sig men det finns en risk att jag kan bli ensam. Torget har betytt mycket för människor i alla tider, den har varit en mötesplats. En del av det har ersatts med digitala beteenden.

Forskning och motstånd

Den medicinska utvecklingen. Värderingar förändras; ”vad är viktigt”. Mycket är kvar och det är mycket som vi inte vet. Mänskligheten är mycket skörare än vi trott och det har blivit tydligare för alla. Vi har sett sprickor i fasaden, vården, äldrevården. Vaccin av olika slag utvecklas. Samtidigt ser vi ett vaccinmotstånd. Konspirationsteorier är ett tecken på en stor rädsla, en misstänksamhet mot vad som händer i samhället. Det är ofta kopplat mot en alternativ historieskrivning där man inte accepterar den gängse verklighetsuppfattningen. Man ifrågasätter om pandemin verkligen existerar och köper gärna alternativa lösningar. Man är inte bekväm med företeelser och det är en blandning av allt möjligt. Man blandar in religion och Gud i det men man är ute på bibeltolkningens bakgator. Du finner alltid stöd i bibeln om du drar saker ur sitt sammanhang. Vissa dras till extrema verklighetsuppfattningar och teorier. Det finns extrema kristna grupper som har en alternativ tolkning med ett paket av konspiratoriska uppfattningar, historie och verklighetsuppfattning. Det är djävulens påfund. I serien Vaccinkrigarna (SVTPlay), finns en kvinnlig vaccinmotståndare som förnekar förintelsen. Det är helt vansinnigt. Eskatologiska uppfattningar som drivs av makt. Det är samma maktutövning som kan finnas inom politik. Man kan skrämmas till nånting. Man är rädd för att få sjukdomar, eller att barn ska få sjukdomar.  Människor som dras till det extrema, eller som ser det som guds straff

Jag tror inte att svenska kyrkan påverkas. Vi använder inte bibeln på det sättet. Apokalypsen bland kristna är om hur det ska se ut vid världens slut. Det finns teorier om undergång men konspirationsteoretikerna blandar ihop det.

Vilka omvärldsfaktorer påverkar din bransch mest just nu och vilka konsekvenser kommer de att få?

Pandemin har ökat ensamheten bland människor. I Svenska kyrkans möte med människor är frågor om rädslor, sjukdom och sorg påtagliga. Vi möter dem här och alla frågor. När ordet skörhet diskuteras börjar man prata mer generellt om det. Vi kanske har fått syn på människans skörhet mer påtagligt. Största skörheten är att vara dödlig. När man är ung och frisk känner man kanske att man inte är dödlig. Man upplever det senare eller i samhällets skörhet. Den som till exempel börjar gråta för att inte få gå på gymmet. Det blir skörhet på nya arenor man inte tänkt på.

Antalet kyrkliga vigslar har minskat under pandemin men inte här. Många vill ha det enklare, vill ha mindre bröllop. Drop-in vigslarna har ökat sen i fjol. Jag tror att vi får ett nytt normalläge. Förr var stora bröllop inte vanligt bland vanligt folk utan många gick till prästgården och gifte sig. Det var bara de rika som hade stora bröllop. Vissa saker blir enklare och det kan medföra några års enkelhet.

Vi ser också att utträden ur Svenska kyrkan har minskat och att anslutningar har ökat. I kris har man en benägenhet att inte lämna. Det finns företag som tjänar mycket på att bistå människor att lämna kyrkan. Det kostar inget att gå ur kyrkan, men även om man lämnar kyrkan betalar man en begravningsavgift som idag är 25 öre per intjänad hundralapp.

Kyrkan har inte samma relevans för den moderna människan. Något som till exempel ökar är att man sätter människan direkt i jorden utan begravning. Det har tidigare varit ett Stockholmsfenomen; ”Enligt den avlidnes önskan ingen begravning.” Det ser man inte inom andra religioner.

Ekonomin påverkar oss. Vi spår en lågkonjuktur där människor har mindre i börsen. Vi har inga andra medel än medlemsavgifter. Det hör ihop med att människor är lojala. Utträden ur kyrkan påverkar oss. 4-5000 personer lämnar kyrkan varje år och ofta är det höginkomsttagare som lämnar. Det gör att vi får säga upp personal och avveckla kyrkor. Det behöver inte vara negativt att ställa om och avveckla det vi inte behöver t ex byggnader, men byggnader är en del av vårt historiska arv, vår kyrkohistoria. Vi har varit statskyrka med 90% anslutning i hela landet, idag är det lite mer än 50% som är anslutna. Kyrkan spelar inte samma roll för en del. Det är viktigt att kyrkan är relevant för en stor mängd människor.

I vår verksamhet har digitaliseringen utvecklats på kort tid. Det har blivit nya sätt att kommunicera och arbeta på och vi kommer nog inte att återgå till fysiska möten i lika hög utsträckning. Vi har nu digitala möten på riks- och lokal nivå och kurser och utbildningar är digitala. Vi har utvecklat och skaffat videokonferens och vi har börjat filma och sända gudstjänster och konserter. Just nu vinterbadar vi och filmar det för att samla in pengar till ACT-kampanjen. Det är ett sätt att samla in kollekt. Även jag har vinterbadas och det finns filmat och publicerat på vår hemsida. Jag skulle säga något i vaken men det var svårt för kroppen reagerade.

Det är svårt att hålla gudstjänster när bara 8 personer får vara närvarande. Vid begravningar får man just nu vara 20 plus de som medverkar. Begravningar live-sänds mer idag. Det återstår att se hur det blir i framtiden. Vi har tidigare haft det med de som inte kunnat närvara, som bott avlägset t ex i USA, Kanada. Det ställer krav på kompetenser och det ställer nya krav på oss. Alla är inte sugna på att bli exponerade så mycket, alla vill inte bada i isvak eller predika eller sjunga i tv. 

En del har höga krav på det digitala, hur resultatet blir. Det räcker med ”Good enough - kvalitet” på det vi sänder ut, men det ställer högre krav på att vi blir bra på det. Det intressanta är vad som väcks i mottagaren, hur mottagaren upplever det. Det kommer säkert forskning på det, avhandlingar om hur många som ser och hur länge, kvalitet och innehåll.

Innan pandemin startade vi en samtalsgrupp kallad Vuxentid. När pandemin kom blev vi ännu fler. Människor som är mitt i livet hade då möjlighet att vara med på våra 2 timmars digitala samtal om existentiella frågor. Målet är att vuxna ska kunna konfirmeras eller döpas som vuxna och intresset för det har ökat.

En negativ sida är att många i riskgrupper har kommit i kläm. Vi har inte kunnat ha mötesplatser som tidigare. En del har inte råd att skaffa datorer. Kyrkan kan aldrig bli att bara vara digital. 

Det är viktigt att kyrkan är relevant för en stor mängd människor. Vi är på nya arenor. Det blir en ny kommunikativ arena som inte alltid blir en fördel. Vi ska synas men framför allt vill vi bygga församling och en församling är fysisk. Vi behöver se över och vara uppfinningsrika. Evangeliet är tidlöst men behöver översättas till varje ny tid.

Vilket medskick/råd skulle du ge en yngre ledare i din bransch?
  • Strukturerat arbete! Hitta hållbara strukturer, förnya; tak, golv, målsättning.
  • Skapa överblick! Lyft blicken och se vilket samhälle vi lever i. Det är viktigt att tjäna det samhälle kyrkan är satt i.
  • Var framåtblickande! Se möjligheter, det måste finnas en grund, evangeliet är stort, positivt och enkelt.
  • Ha goda rådgivare! Det är oerhört viktigt. Många väljer att inte att reflektera med andra människor. Vi behöver ha rätt slags rådgivare där man finner sin värdegrund. Vem lyssnar jag på? Sök goda rådgivare, ge akt vem man tar råd ifrån. Man behöver göra ett konsekvenstänk; vad betyder det om man gör si el så?
  • Var frimodig! Inte låta sig förskräckas, inte låta rädslan styra utan låta frimodigheten styra.
  • Ge inte upp! Låt dig inte förfäras över dystra prognoser. Förändringar hör till livet, det gäller att att inte ta sig an för mycket. När man är utomlands märker man hur snabbt det går från ljust till mörkt vid solnedgång och från mörkt till ljust vid soluppgång. 
Spaning av Caroline Johansson, personalchef, Jokkmokks kommun
10 jun 2021

Intervjuad: Caroline Johansson, personalchef, Jokkmokks kommun Vilka trender...

Spaning av Elin Schönqvist, COO, DOSPACE Sweden AB
1 jun 2021

Intervjuad: Elin Schönqvist, COO, DOSPACE Sweden AB Vilka trender ser du som...

Spaning av Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström, Regeringskansliet
24 maj 2021

Intervjuad: Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna...

By Formsmedjan. Powered by Yago