Spaning av Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström, Regeringskansliet

Intervjuad: Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström, Regeringskansliet

Vilka trender ser du som kommer påverka vårt samhälle mest de närmaste tre åren?

Den postpandemiska digitaliseringen ökar välmåendet – men också segregationen

Jag tror att många i Sverige kommer att må bättre fysiskt och psykologiskt, eftersom digitaliseringen av samhället på grund av pandemin redan gjort – och kommer att fortsätta göra våra arbetsdagar mindre stressiga. Vi kommer att flänga runt mindre och träffas i verkligheten de gånger då det ger något, snarare än – som innan pandemin – alltid. Videomöten ersätter alla rutinmöten, som vi annars hade åkt fysiskt till. 

Detta kommer att medföra att budskapen behöver bli mer genomtänkta, mer strukturerade och mer effektiva, och att färre onödiga möten behövs. Det kommer också att ge företagen en vinst då mer hinns med på en arbetsdag, och det kommer att påverka arbetstagaren positivt, då hen kan jobba hemifrån ibland, eller delvis vissa dagar, då det inte är nödvändigt att vara på plats fysiskt. 

Den tid många tidigare lagt på pendling kan därför i framtiden i stället läggas på umgänge med familjen, röjande i stökiga hem och fysisk aktivitet, som ytterligare höjer levnadsstandarden och livskvaliteten – som i sin tur förlänger vår livslängd. 

Samtidigt tappar vi det sociala samspelet vi får när vi träffas personligen, och det kommer liksom under pandemin att visa sig att allt fler blir allt ensammare. Men: Det här gäller inte alla. Många kan inte jobba hemifrån, eftersom de kör buss, vårdar sjuka eller städar offentliga lokaler. Samhället riskerar att bli än mer uppdelat i ”vi och de” än det var innan pandemin, eftersom vissa är privilegierade och kan jobba flexibelt, medan andra inte har något val.

 

Förstatligandekraven ökar – inte minst i vården och skolan

Detta är delvis en följd av pandemin. De röster som 2019 ansåg att Sveriges system med 21 olika regioner med ojämlik vård i olika delar av landet var dåligt, har inte blivit svagare eller färre.  

Dessutom blir behovet av en ”landsfader” allt tydligare – människor signalerar en stark längtan efter att någon med kunskap, förmåga och initiativkraft, tar hand om oss: och den ledare som har störst trovärdighet här, - vinner folkets förtroende och leder oss ur pandemin, och därefter lagar det som visat sig vara trasigt, till exempel devalveringen av äldreomsorgen, kommer att öka i popularitet.

Samma sak gäller skolan. Ju fler kommuner som ger hyresrabatt för att stora skolkoncerner ska kunna etablera sig, och minska elevunderlaget i de existerande skolorna och därmed ge ytterligare hål i den kommunala ekonomin, desto större blir den vanliga svenskens upprördhet över hur Sverige som enda land i världen kan ha ett skolsystem där de gemensamma skattepengarna går till riskkapitalister utomlands, som dessutom ibland finansierar terrorism och religiös extremism. 

Tålamodet börjar ta slut med att Sverige fortsätter att hålla fast vid detta system, som infördes på 1990-talet, utan konsekvensanalys och tvärt emot internationella forskningars varningar och invändningar, även nu när det visar sig att kritikerna hade rätt och systemet är trasigt. Det ökar ojämlikheten och skadar inte bara eleverna utan i förlängningen hela samhället.

Vilka konsekvenser kommer de trenderna ge?

Branscher försvinner – andra skapas

Kris leder till utveckling. Exempelvis får den gamla goda krogbranschen ett uppsving efter pandemin, då människor längtar efter att gå och äta, dricka och umgås, men många restauranger har då försvunnit för att de inte klarade sig, medan lunchställena kommer att fortsätta med take away och hemkörning, som i storstäderna verkligen har blommat ut under pandemin.

Efterfrågan på exempelvis frisörer minskar nog inte framöver, även om folk går runt i coronafrisyr lite överallt nu, men däremot tänker jag att kollektivtrafik och många andra samhällsservicedelar, såsom kaffebarer och kiosker, kanske inte behövs i lika stor utsträckning, när arbetsmönstren förändras.

Digitaliseringens klimateffekter

Följdeffekterna av det mer digitala samhället är också att vi kommer att köra mindre bil, och släppa ut mindre flygbränsle i atmosfären, vilket kanske räddar klimatet några år längre än om vi inte hade tvingats till detta digitala uppvaknande som en följd av att världen lamslogs av covid-19. 

Däremot tror jag inte att vi kommer att fortsätta arbeta helt hemifrån, vi som kan, därför att det är alldeles för ensamt och tråkigt för de flockdjur som många av oss är.

Politiska väljarströmmar

Fler väljare kommer att rösta på partier som de tror kommer fixa äldreomsorgen, vården och skolan, till exempel Socialdemokraterna, samtidigt som regeringen Löfven tappat andra väljare som tycker att hanteringen av pandemin på olika sätt varit dålig. När pandemin lagt sig kommer gängkriminaliteten upp som konkurrent till vården (som då jobbar med den enorma vårdskulden) och skolan som väljarnas viktigaste valfråga.

Förnyad självbild

Människor bryter sociala mönster de haft tidigare – eller återupptar dem inte. Vi omvärderar oss själva, och också vilka vi är i förhållande till andra, eftersom vi varit med om den största världskrisen i modern tid. Hur många följder den följden får, är omöjligt att sia om, men visst är det spännande? Synd bara att krisen medfört så enormt mycket lidande och död - annars vore fler kriser att önska, med stor samhällsutveckling som följd.

Vilka omvärldsfaktorer påverkar din bransch mest just nu, högst tre stycken?

Pandemin, pandemin, pandemin 

Vilka konsekvenser kommer de faktorerna få?

Se ovan trender & konsekvenser, men också både ett större politikerförakt, och därefter ett ökat politiskt engagemang, tror jag. 

Vilket medskick/råd skulle du ge en yngre ledare i din bransch?

Lyssna på dem som dina beslut berör – visionerna om att förbättra verkligheten för medborgarna måste styra de politiska besluten som inte ska fastna i partipolitiskt käbbel. Det har vi inte tid – eller råd med. 

Lyft blicken, fastna inte i detaljer – och för allt i världen: glöm inte historien. (Lex: Ulf Kristersson & Hédi Fried).